Karta och kompass skulle inte sitta fel

Precis som varje tisdag, sitter jag är helt alone och väntar på att mina kära vänner ska sluta sin lektion. Igår cyklade jag mer än 3 mil, tror faktiskt att det var nästan 5 mil. Idag ska jag också cykla, fast till dansen och tillbaka. Å det är typ 2,5 mil dit och sen lika långt tillbaka. Igår cyklade jag dock vilse på väg till skolan. Jag hade bestämt mig för att testa en annan väg, så vips var jag inne i skogen på rönnby. Jag fick panik och det känndes som att jag andades genom ett sugrör och tårarna rann när jag ringde till mamma. Hon kunde inte göra så mycket eftersom varken hon eller jag visste var jag var. Men hon sa att jag skulle fortsätta cykla på den cykelvägen jag var på och att jag förmodligen skulle komma ut någon gång. Jag hade turen och kom ut vid Åshagen och kunde glatt cykla vidare mot skolan. Jag kom inte ens sent! ;) Jag och vägar alltså, jag hittade knappt hem efter dansen heller, men Camilla skulle som tur var åt samma håll, så biten genom stan fick jag sällskap å efter det gick det fint. Ikväll på väg till dansen får jag kanske använda GPSen för säkerhetsskull.

Tjing!